Återbesök 1 – LYCKA!!

Idag var det dags för återbesök 1. Klockan 10.30 hade vi tid bokad och på grund av en lite dålig natt sömnmässigt tog jag en powernap inför besöket och var på plats liiiite sent. Frida och Jenny var redan på plats och hade anmält att vi var där. Det dröjde inte alls länge innan vi fick komma in och snabbt kom veterinären och började fråga lite om hur dagarna har varit.

Veterinären kunde sedan berätta att alla tester från förra veckan var klara. Tidigare löd diagnosen GME, men efter att testerna nu var klara har diagnosen ändrats till SMRA. Detta är, som jag förstår det, en positivare diagnos med bättre utsikter. Fler som återhämtat sig och nedtrappningen av kortisonet kan börja snabbare. Redan om 2-3 månader skulle vi kunna vara fria från kortisonet om det går bra med nedtrappningen.

Ögonveterinären var dock bokad till 15.30, så Ace blev inskriven över dagen och jag kunde åka till jobbet. På kvällen nu har jag varit tillbaka till UDS och hämtat ut honom. Jag är så lycklig att jag gråter.

I förra veckan var domen “kommer inte leva så länge” – idag är det “han kommer kunna bli bra”. Det är sådan enorm lättnad! Vi är inte där än – han är inte friskförklarad – men allt idag har varit positivt.

  • Hans levervärden var normala
  • Sänkan har sjunkit
  • Ögonen är mycket finare

Idag blev sista dagen med antibiotika och den höga dosen av kortison. Från och med imorgon kommer han bara få medicin en gång om dagen; då ska han få tre istället för sex. Kortisonet drar vi ned på, men det är fortfarande en hög dos så han får fortfarande magmedicin för att lindra biverkningarna. I ögonen togs alla medicinerna bort och ersattes med en salva. Så istället för att medicinera med sex olika mediciner fyra gånger om dagen så kan vi nu göra det enbart en gång. Den dos med kortison som vi börjar med imorgon ska han gå på i 14 dagar, sen ska vi trappa ned ytterligare och om tre veckor ska vi tillbaka för att checka av igen och då se hur ögonen har svarat på behandlingen.

Det viktigaste: han kommer bli frisk! Veterinären sa att det kan vara så att symptomen kommer tillbaka när vi trappar ned och då får vi öka på kortisonet igen, det kan också komma tillbaka i skov när vi väl lyckats få bort kortisonet. Men prognosen är så otroligt mycket bättre än den var!

Tack Jenny och Frida för att ni har varit med hela tiden! Fy tusan vad underbart det är med så fantastiska vänner!

Och tusen tack till alla andra som visat och visar så mycket omtanke för oss! Det är fantastiskt att känna detta stöd! Till er som skickat pussar till Ace så kommer här en liten filmsnutt som bevis på att han fått dem.

Ikväll firar vi med lite gott för både två- och fyrbenta att prognosen är så mycket bättre!

This entry was posted in Ace.

Post a Comment

Your email is never published nor shared. Required fields are marked *

*
*