Etikettarkiv: hundtävling

Förstapris lkl2!

Det har varit en lång dag. En liten sovmorgon, men sen iväg 1,5 i bilen tillsammans med Ida och Kip för att tävla i lydnasklass II med Ella på Kelpieklubbens lydnadstävling på Färentuna. Jag är riktigt trött nu och har precis kollat på medaljceremonin där damlaget fick sin guldmedalj och är lite tagen av det till råga på allt. Så jag är lite tagen av stunden och rätt trött vilket gör att min entusiasm har lagt sig lite.

Tävlingen gick helt okej. Jag är lite besviken för jag vet att hon har ett fint fritt följ, inte ett fritt följ som hon visade idag. Och jag tycker det är lite jobbigt att hon gnällde på platsliggningen för vi kämpar med att träna på det och jag trodde vi var på gång att få koll på det. Men ja, förutom de två sakerna så är jag så stolt över den lilla bruna! Hon har varit så duktig och vi har ett så fint samarbete på planen känns det som!

Protokoll med domarens kommentarer och mina egna tankar

Platsliggning 8 – Nosar, gnäller
Ett moment jag inte riktigt gillar för vi har inte hittat rätt uppvärmning, förberedning och tydligt inte riktigt rätt sinnestämning heller på själva momentet. Nosar kan jag ta, och att hon inte låg med hakan i backen som vi egentligen har som kriterie – okejdå. Inte så mycket mer att göra än att träna vidare. Men gnäller? Usch, jag gillar det verkligen inte och blir lite uppgiven! MEN, får tänka att vi hade helt fel sinnesstämning och hon lyfte hakan tidigt. Jag la ju ned hakan i momenten i och med att det hjälpte henne att komma ihåg sin uppgift och inte gnälla, så haka = gnäll är inte så chockerande egentligen. Mer mängdträning på att hon ska komma ihåg sin uppgift helt enkelt.

Fritt följ 5,5 – Insabil position, sega sättanden.
Nej, det är inte vårt bästa fria följ. Framförallt för att vi inte hade rätt känsla, hon hade inte rätt fokus eller aktivitet. Men ja, jag tycker kanske inte det var SÅ dåligt som 5,5 indikerar? Hon är ju relativt med (hon gör inga stora lovar och tappar inte under längre perioder någon gång) och gör svängar etc gemensamt (förutom en gång). Jag är inte alls nöjd, men jag tycker det ser mindre illa ut än vad det kändes.

Läggande 8 – Dålig framförning, segt läggande + sättande
Lite besviken på domarens kommentarer där. Visst, segt läggande – men jag är toppennöjd med vårt framförande (lite sne kanske i marschen men mycket bättre fokus än under fria följet!) och sättandet är väl inte segt?! Studsigt, snett och kanske inte helt korrekt, absolut. Hehe. Men segt?

Inkallande 9 – Slarvigt avslut.
Ja det avslutet var inte bra. Typ inte alls bra! Men fin fart, som vanligt studsigt mot slutet. Hon är väldigt låst på rutan i huvudet som jag tror spökar för henne i ingången här.

Sändande med ställande 10
Ja, det är ju inte den farten jag kanske skulle önska ut till rutan – lite väl studsig – men hon har fint fokus och fin placering i rutan! Så duktigt litet bus!

Apportering 9 – Slarvigt upptag, segt sättande.
Det är synd att domarn stod som hon gjorde… Ut min synvikel såg det ut som att hon stampade till precis vid apporten så att apporten studsade, på filmen tycket jag inte att det ser så slarvigt ut och sättandet tycker jag absolut inte är segt! Men ja, det är ju inte jag som dömer.

Fritt hopp över hinder 9 – Segt sättande.
Fint hopp, segt sättande, fint hopp, okej ingång. Det är väl en bra sammanfattning så jag håller absolut med om kommentaren. Börjar kännas som sättandena är en genomgående grej som denna domare skulle uppmuntra oss att träna på?

Fjärrdirigering 8 – Flyttar fram
Hon flyttar fram, helt klart. Lite, lite – jag kanske inte tycker det är värt hela 2 poäng bort, men ja, hon studsar och det vet jag om. Det jobbar vi på så det blir förhoppningsvis bättre framöver.

Helhet 9 – Trevlig attityd, lite barnsligt utförande
Hhaha, ja det slår väl huvudet på spiken när det gäller Ella, ”lite barsnligt beteende” är buset i ett nötskal just nu. Lite studsigt och disträ bitvis, men JAG tycker momenten var fina eller helt okej! Och hon höll hela vägen, fin energi rakt igenom. När vi kom ut ur ridhuset var Ella mer: ”jaha, vad är nästa äventyr?” än ”ge mig belöningen!”. Vet inte om det är positivt eller negativt…

Fem saker…

…som var extra bra

* Positionen i rutan
* Farten i apporten
* Uthoppet
* Koncentrationen i alla moment förutom fritt följ
* Ingången med apporten

…att träna vidare på

* Snabbare sättanden och lägganden
* Fritt följ – generellt. Framförallt ströningsträna tror jag med massa apporter, hinder och rutor.
* Stadgan i fjärrens ”sitt”
* Platsliggning, uthållighet med hakan i backen
* Förberedelse inför att vi går in på plan så hon är med från början

Allt som allt…

Jag var nog betydligt nöjdare efter förra tävlingen, trots att vi då ”bara” fick 155p. Det är alltså 10,5 poäng som skiljer då från nu. Det var inte kul att få protokollet och se alla poängen och avdragen, men när jag kollar på filmen nu känns det bättre. Jag tycker hon är supersöt och duktig och att hon jobbar på riktigt fint! Sen att domaren inte håller med mig riktigt kring vissa saker, det är en annan sak. Jag kommer somna nöjd med lilla buset idag och glad över det vi åstadkom tillsammans!

Vi har nu tre veckor på oss att träna inför nästa tävling och det som kommer kampanjas är: platsliggning och fritt följ. Jag tar även gärna emot alla tips som ni har på hur man kan få till snabbare lägganden och sättanden generellt, så shoot!

Lyckan med att träna

Igår var det dags för UHUs första tillfälle i Knivstahallen. Klubben skämmer bort sina medlemmar med totalt sju tillfällen i Knivstahallen som klubben bjuder på! Självklart har jag anmält mig och igår var det min tur att vara där. Skönt med lite inomhusträning – även om den är rätt sent på kvällen.

Då vi är ganska många på dessa tillfällen hade jag planerat att inte göra sådant som tar så mycket plats. Ella skulle få göra lite ingångar och någon länkning men framförallt apporten och Datcha skulle få slipa på metallapporteringen, fjärren och fotposition. Träningen gick bra, i vissa avseenden långt över förväntan och jag känner att det bara är att jobba på.

IMG_4395 copy

Men den största behållningen jag har från igår är ändå känslan. Åkte med Anna fram och tillbaka och vi pratade om allt möjligt, men en sak som vi diskuterade var att det nästan blev roligare att träna när vi inte hade pressen av en tävling. Datcha har just nu ingen tävling framför sig medan Ella har det och idag är Datcha roligare att tävla än vad Ella är. Med Ella borde jag ju fokusera på momenten inför tävling och att länka och allt som har med tävling till. Med Datcha gör det inget om jag gör något jättekonstigt och inte alls nödvändigt. Det gör inget, för vi har ingen brådska! Allt får ta den tid det tar.

Jag tror det, för min del, har att göra med att det varit ett sånt intensivt år med tävlingar. Jag ska inte riktigt göra en årsresumé ännu i och med att vi har en tävling kvar, men kan ju säga att jag har startat två bruksprov (varav en var RM), tre rallytävlingar (plus en väldans massa tävlingar som jag bakdömt eller dömt på) och totalt 11 lydnadstävling. 12 om några veckor. Det betyder att jag har tävlat totalt 16 gånger hitills 2013. Herregud. Nästa år ska vi ta det lite lugnare tror jag!

Men innan 2013 är slut och nya mål kommer ska jag njuta av att träna. Jag tror jag skippar rallytävlingen i Kungsör som jag funderade på att starta Datcha i mästarklass och väntar in våren istället. Vi har ingen brådska, vi ska bara ha kul och njuta nu!

IMG_4376 copy

Rally och åkerbus

Idag hade UHU sin sista officiella rallytävling för 2013. Den andra av två. Förra gick riktigt bra, likaså denna! Jag hoppas alla som kom hade det trevligt. Själv gömde jag mig i princip inne på sekretariatet hela dagen, ur vind och sol. Det var kul att få träffa så många rallyentusiaster och jag tycker det är rätt mysigt att få spendera en dag på klubben, anordnandes tävlingar som jag inte kan delta i. Jag gillar det. Jag gillar att ge andra chansen att tävla och ha kul. Så för mig har det varit en bra dag.

Jag är dock helt d-ö-d nu. Förkylningen tar smått kål på mig. Blir en tråkig, och tidig kväll ikväll inför morgondagen. Tjejerna har skött sig über hela dagen, varit duktiga i caféet och inte hittat på något tokigt. De fick leka och springa av sig ordentligt på åkern sen där jag tog lite bilder också innan vi åkte hem och nu sover de gott. Får se om jag orkar göra någon träning av middagen eller inte.

Håll tummarna för mig imorgon! 07:00 bär det av tillsammans med Josfin till Jägarhyddan och NLKKs rallytävling. Domarexmination. Gulp…

Aussiemästare

Alltså jag dör. Jag kan fortfarande inte riktigt fatta vilken otrolig helg vi har haft. Det har varit härlig stämning, häftiga hundar, trevliga människor, bra väder, bra mat, bra boende, fantastiska omgivningar och till råga på allt det: drömlikt resultat. Men för att ta det hela från början…

Fredagen började med att jag packade mina väskor och åkte hem till Lovisa. Runt 10:30 åkte vi från Ultuna mot Håverud för helgens äventyr. Ca fem timmar, en lunch paus och en glasspaus senare rullade vi in vid The Visitor i Håverud. Vi checkade in, betalade rum och mat, bar upp väskorna och bäddade innan vi hoppade in i bilen igen och åkte till IP:n där kvällens lydnadstävlingar låg. Varken jag eller Lovisa skulle tävla, men vi kände en del ekipage som ställde upp i kampen om årets aussiemästare i lydnad.

För egen del följde jag Stina & Trolla i Elit, Hélena och Nova i klass III och Åsah och Rusa i klass II. Det var riktigt kul att få träffa på lite El Merinare och se otroligt duktiga ekipage på lydnadsplanen – lite extra häftigt var ändå Mia och Lyxas lydnad, så otroligt samspelta och ett fruktansvärt häftigt program!

Jag vill passa på att säga stort grattis till Åsah och Rusa som rodde hem ett förstapris i klass II med ett superfint program!

Kvällen fortsatte med mysig middag tillbaka på The Visitor med alla El Merinare (utom Silva som socialiserade sig med några andra) och Marie och Stina. Sen kväll, i alla fall med tanke på hur tidigt vi skulle upp dagen efter.

lördagen var det samling kl 07:00 på tävlingsplanen. Jag och Lovisa skippade att rasta hundarna och äta frukost innan – det var bara upp, packa och åka dit. Det blev lottning av samtliga klasser innan vi fick vänta en stund för lydnaden att dra igång. Appellklasserna körde först innan det blev dags för mig och Ella. Både Lovisa och Marie körde i appellen och gjorde riktigt fina program med en hel del fina poäng!

När det blev min och Ellas tur är jag fortfarande fascinerad över hur fint hon höll ihop. Jag har känt att hon varit väldigt störningskänslig på sistone och inte alls med mig som hon brukar så jag hade inga som helst förväntningar på lydnaden.

Här är filmen och kommentarer:

LINFÖRIGHET
7 (sitter sent, ngt långt fram, extra komamndo, ngt långt fram, vid sväng)
7 (sakta sitt, ojämn pos. Långt fram i språng, stor sväng).

Jag kan inte annat än hålla med domarna. Hon går riktigt fint i början med fin kontakt och skaplig position, men efter halv vill hon göra framförgående och jag känner hela tiden hur hon drar framåt.

FRAMFÖRGÅENDE
6 – nos, stretar, nos, vänder upp mot förare
6,5 – nosar, stretar, extra kommando, förare nästan ikapp

Stretar vet jag inte riktigt om jag håller med om – jag tycker hon går fint längst ut i kopplet men det kan ju vara för att jag kände hur det kändes i kopplet också. Men nosar och resten, helt rätt. Jag vet inte riktigt vad som hände där på slutet när hon vänder om till mig?! Det har typ aldrig hänt… Glad att vi fick betyg i alla fall!

PLATSLÄGGANDE
8,5 – ngt sakta
8,5 – ngt sakta ned

Ja.. jag håller inte med. Jag är supernöjd med Ella som bara försvinner från mitt synfält när jag kommenderar ligg! Jag tycker hon är superduktig och at the end of the day – det är väl ändå det viktigaste? Älskar det läggandet!!

INKALLANDE
9,5 – bra tempo, avslut
10 – snyggt!

Även om avsluten har blivit mycket, mycket bättre så ser jag hur man kan dra för det. Lite väl vid i avslutet helt enkelt och något vi får jobba vidare med i framtiden. Stina påpekade också att hon har ett väldigt roligt sätt att springa på när hon flyger fram, hon tar ju inte i riktigt som hon kan göra när hon springer utan hon flyger mer…

KRYPANDE
0 – hög bak, stannar upp, går upp
0 – luftar, stannar upp uppe

Jag är så stolt över hur långt hon kunde krypa ändå och den fina tekniken hon har! Vi har inte tränat kryp länge och jag var säker på att vi skulle 0a momentet. Jag trodde bara att vi skulle 0a det mycket, mycket tidigare och inte på typ.. sista steget.  Det som händer på slutet är att när hon är på väg upp så säger jag ”ligg” för att hon ska hålla sig nere, varpå hon lägger hakan i backen och ligger stadigt. När jag då säger ”kom” reser hon sig helt och hållet. Jaja, inte mycket att göra åt förutom att träna vidare! Bitvis riktigt, riktigt fin teknik tycker jag!

APPORTERING
10 – sent avslut
10

Jag har inget att säga förutom att jag är så STOLT över hur väl hon utförde apporteringen! SÅ SNYGGT!!

HOPP
9,5
10

Haha alltså… tusan vad långt bort jag stod! Men hon fick rejält med sats och hoppade riktigt fint, stadigt sättande och fint hopp tillbaka. Så himla duktiga av lilla bus!

Förutom alla momenten i sig som jag tycker hon utförde otroligt, otroligt bra så är jag så stolt över att hon inte distraherades av den andra klassen på andra sidan planen. De var rätt nära med inkallningar och allt möjligt, men Ella brydde sig inte ett dugg om dem utan jobbade superduperfint med mig!

Senare på dagen sen blev det dags för platsliggning, budföring och stege för samtliga klasser.

PLATSLIGGANDE M SKOTT
7
7

Jag fick inga kommentarer på varför jag fick 7 men ja… hon nosade lite och framåt 4:50 så sträckte hon lite på rumpan så det är inte så konstigt. MEN!!! Hon låg i FEM minuter, FYRA skott och TVÅ hundar som reste sig. Det är inte illa för att vara mitt busiga lilla bus!

BUDFÖRING
0
0

Haha ja jag vet verkligen inte vad som händer här. Jag kör på teorin att hon var trött. Hälsar fint på Mackan som var mottagare, går bort till andra sidan av planen och ställer upp och säger ”Var är marschen?” igen och Ella hittar henne inte med blicken. Peo kommenderar ”Sänd hunden” och Ella tittar bakåt. Jag väntar, och när hon tittar framåt säger jag ”MARSCH!” varpå hon springer BAKÅT. Tokiga lilla knäpphund!

Efter den dagen var både förare och hundar rätt möra och trötta i kroppen. När resultaten senare på kvällen kom upp på tavlan visade det sig att vi lyckats skrapa ihop 207,25 poäng. Som den nörd jag är räknade jag ut att ett snitt på 8,5 på spåret och påsläppet otroligt nog skulle räcka till uppflyttning. Men nej, det kunde ju inte vara sant för min enda önskan var att komma runt spåret.

Under lördagskvällen bjöds det på Thaibuffé som var otroligt god innan de flesta nog tassade hem ganska tidigt och somnade – i alla fall vi i vårt rum. Hundarna sov mycket bättre natt två (kanske för de fick sova i sängen?) vilket gjorde att även mattarna kunde sova mycket bättre.

Söndagen började med samling igen kl 07:00 men denna gång vid restaurangen. Ny lottning inför spåret där jag och Ella drog nummer 1. Lägre skulle köra på en gång, så det blev till att hoppa in i bilarna och åka iväg på en gång. Efter vad som kändes en evighet släppte Åsah av mig vid mitt spår och åkte vidare. Domarna slöt upp och även start nr 2 hade sitt spår på samma ställe. En liten stund efter 08:00 kom tävlingsledare och ledde oss till spåret och jag kunde sela på Ella och vi begav oss ut.

Ella var rejält taggad på spåret! Satt och pep när vi väntade och var superivrig att få komma iväg. Jag var noga med att hålla fast vid mina rutiner när vi gav oss ut. Drog på henne selen med linan och tog på mig handskarna. Tog tag i selen och ledde henne mot påsläppet. Hela vägen fram sa Ella ”HÄR ÄR SPÅRET MATTE” men jag hejdade henne och höll i selen. I vanliga fall brukar vi stanna upp, jag släpper selen för att lugnt kunna ta linan och sen säga ”spåra” innan hon travar iväg. Idag hann jag knappt fånga linan innan tuff-tuff-tåget-Ella gett sig ut i spåret. Superfint tempo, trav med nosen lågt i marken for hon ut. Efter en liten stund stannade hon upp och kollade av ett ställe, men vid det laget hade domarna redan försvunnit.

Att spåra är ju hur härlig som helst på tävling! I alla fall när det går, det vill säga. Ingen nervositet, inga som kollar på. Bara jag och min hund i skogen. Precis innan påsläppet hade jag slagit på runkeeper för att kunna hitta tillbaka OM vi skulle gå vilse. Tuff-tuff-Ella jobbade vidare och tog sig stadigt vidare. Matte fick ibland springa lite och hon hade fint tryck i linan. Det dröjde ett tag till den första pinnen vilket gör att jag tror vi missade det egentligen två första pinnarna, för därefter kom de ganska tätt. Hon tog dem riktigt fint och markerade och jobbade sedan ivrigt vidare. Vi som aldrig gått ett spår som lyckats på mer än 500-600m! En pinne, två pinnar… Helt plötsligt hade vi fem pinnar och jag såg vägen. Slutet var nära! När Ella tog sista pinnen skrek jag av glädje och kom först sen på mig att ropa ”VI ÄR FRAMME!” men jag tror att mottagaren redan hade hört oss. Ella fick resterande godiset från de korvarna jag hade i fickan plus en korv av mottagaren.

6 pinnar in betydde 8 – 8 på spåret. Men hur hade det gått på upptaget? Jag kollade snabbt appen på telefonen som avslöjade att en 9a eller 10a på upptaget och vi skulle vara uppflyttade. Än så länge – too good to be true så jag trodde verkligen inte det skulle kunna vara sant.

Jag var hemma runt 9 och spenderade sedan dagen med att fixa lunch, packa, prata med nya bekantskaper och vänta in Lovisa som varit i söket och tävlat (med 10-10 på söket – SÅ JÄVLA GRYMT!!) och sedan figgat.

Sen följde en låååång väntan. Efter kl 15 var prisutdelningen äntligen redo och vi hoppade alla in i restaurangen för att höra domarnas utlåtande.

Det började med appellspåret där det visade sig att brorsan Bingo blev godkänd, och klubbkompis Marie med Amber klarade uppflyttning!! Sen blev det dags för lägre… Jag skojar inte när jag säger att jag höll på att svimma när de säger att jag vunnit. VUNNIT. MED UPPFLYTTNING. Tårarna var inte långt borta. När jag tagit emot protokollet, tackat domarna och fått fina priser och satt mig ned igen skakade hela jag. Fortfaradne blir jag tårögd och kan inte riktigt fatta vad det var som hade hänt. 10-10 på upptaget. 10-10!!! Som i trans följde jag sen resterande prisutdelning och klappade i händerna till många, många fina resultat – bland annat Lovisa och Cinna som drämde till med 286,5 poäng!

När prisutdelningen nästan var över skickade jag iväg ett mail till kennelmamma Ewa som ringde upp på en gång för att gratta.

Lite fotografering, kramar och många grattis var jag och Lovisa tillslut på väg hem. Framåt 21-22 var jag hemma i lägenheten och packade upp resans packning. Pokalen står högst upp på en hylla. Filmen är uppladdad på youtube. Tävlingssidan här på hemsidan redigerad, Ellas meriter justerade och framförallt – det sista av Ellas mål för 2013 är strukna. Vi har startat – blivit godkända – och tillochmed uppflyttade ur lägre klass spår.

Nu ligger Ella i sin säng och sover. Hon har var urduktig hela dagen medan matte varit i skolan och pluggat. Hon har skött sig fint hemma och var en ängel på morgonpromenaden. Hon har helt enkelt varit bäst i helgen och jag kan inte riktigt fatta att min 19-månaders bebis-aussie har tagit LP1 och är uppflyttad till högre klass spår.

Datcha har inte nämnts så mycket i texten ovan, hon har varit med hela helgen och skött sig riktigt bra som sällskapshund! Hon är så lätt att ha med och sköter sig riktigt fint. Det är så otroligt härligt att kunna åka på resor som denna med fina vänner och hundar.

Även om resultaten inte hade gått vår väg så hade jag varit lycklig, för mitt huvudmål för tävlingen uppnåddes: vi tog oss runt ett lägre spår! Utöver det klarade vi lydnaden. Utöver det klarade vi spåret inom tid. Med tillräckligt antal pinnar för poäng. Utöver det blev vi godkända. Utöver det blev vi uppflyttade. Och utöver det vann vi och blev rasmästare i lägre klass spår 2013. Ella, 19 månader gammal, rasmästare i lägre klass spår.

Strålande sol, strålande D

Vilken fantastisk blandis jag har! Idag har vi varit iväg på Tierps BK. Det kändes inte riktigt som en tävling – matte fick sovmorgon och spenderade förmiddagen med att pyssla med småsaker. Framåt 11:30 åkte vi mot Tierp för att tävla i rally. Solen låg på men det fanns gott om skugga för oss att gömma oss i fram tills dess att det var dags för vår start vilket var tur – hade skuggen inte funnits hade vi nog inte provat ens då det blev riktigt varmt i solen!

Med 83 poäng fick vi nu vårt andra godkända i Avancerad klass! Nästa helg satsar vi på RLD A. Eller ja, matte hoppas på det i alla fall.

Fem saker som var bra

* Matte fokuserade på här-och-nu istället för att göra en egen bedömning hela tiden av hur många avdrag vi fick. Det gjorde nog att känslan igenom blev bättre för båda.
* Bakdelskontrollen i 360 grader vänster
* Att hon tog kommandot och jobbade så bra även fast hon kom lite långt ifrån på mom 4
* Högerhandlingen
* Att Datcha tyckte det var KUL!

Fem saker att förbättra

* Åttans frestelse måste förbättras över lag
* Engagemang och följsamheten på plan
* Stadga i honnören (i samtliga positioner) med hjälp av omvänt lockande

Jag kan faktiskt inte hitta fler saker att förbättra. Hon hade otroligt sug på hindret idag men det var nog för att vi tränade på 2ans hopp igår. Hon är glad och trevlig och klarar sig genom banan trots att det är varmt. Hon jobbar jättefint och ser verkligen ut att ha kul! Vi får inga ”felö” utan klarar alla momenten riktigt bra – åttan ska vi träna lite mer på att ha störningar på backen.

Överlag är jag bara så otroligt, otroligt nöjd med Datcha idag! Det kändes riktigt fint och hon jobbade på himla bra! Ska försöka få till nån rallyträning i veckan bara för att träna följsamhet bland skyltarna, mer komplicerat än så behöver det inte vara.